ATT LÄTTA LITE PÅ HJÄRTAT

Eftersom jag har hoppat av (läs bytt) skola inte en gång - utan två! Så har det på något sätt
blivit naturligt för mig att prata om min dåvarande sjukdom. Vilket jag tyckt varit jobbigt,
men samtidigt har det stärkt mig otroligt mycket. Att våga ta det steget, att berätta om hur
jobbigt man faktiskt har haft det. Även fast det kanske inte syns på ytan..
Och eftersom ni blivit en hel del här (många unga tjejer skulle jag gissa på) så vill jag dela med
mig, visa att NI och JAG är fina som vi är.
När jag skulle börja sjuan på högstadiet blev jag väldigt utseendefixerad, det fanns inga gränser.
Jag trodde att blev jag lite lite smalare, blev jag lite lite bättre. Jag trodde att jag skulle bli nöjd.
Men icke sa nicke, jag blev aldrig nöjd. Mina vänner insåg ganska tidigt att jag hade ett problem.
Mat blev något jag fasade för - istället för att hoppa luchen och få människor att undra.
Så stängde jag in mig själv, så att folk slapp ha mig i sin närhet. Det är så himla sinnessjukt,
jag trodde att folk inte ville ha mig i sin närhet, jag äcklades av mig själv. Och sjönk allt djupare och
djupare ner i denna sjukdom - anorexi. Jag tappade hår på mitt huvud, jag fick extra hår på armarna,
jag frös konstant och fick sova med dubbla täcken samt byxor och tröja, men ändå frös jag.
Mina vänner och familj har alltid varit stöttande för mig, även fast jag då inte insåg det. Utan fnös och
sa mer eller mindre att jag inte hade något problem alls. Denna onda cirkel jag var inne i, tog mig
många år att komma ur. Den 13 februari år 2008 blev jag inlagd pga mitt dåliga hjärta, de sa att
om jag hade fortsatt som jag gjorde så skulle jag inte vara vid liv. Så illa har det varit.
Jag minns så himla mycket från den tiden, och nu är det så svårt att förstå hur jag kunde göra så mot
mig själv, och mina närstående.
Det var också under denna tiden jag fick upp mitt intresse för mode och kläder, man kan väl säga
att det också var min tröst och räddning. Jag älskade och älskar fortfarande det och tycker det är
så himla roligt!
Det finns ingen jag skulle vilja önska detta helvete, inte ens en värsta fiende om man hade haft någon.
Idag är jag frisk och mår så himla bra, jag känner mig starkare och lyckligare än någonsin!! 
 
Vad jag vill få fram är att älska dig för den DU är och ta hand om dig! Det finns så många som älskar
dig, du är perfekt ❤❤
 

Kommentarer
Postat av: felicia

Finaste hjärtat <3

2013-02-17 @ 19:37:41
Postat av: Amanda L

Åh fina, fina Elin <3

2013-02-17 @ 19:44:26
Postat av: Ellan

Åh jag vill bara krama dig men är alldeles för långt ifrån! Så skickar en kram istället!

2013-02-17 @ 20:16:09
Postat av: Klara

<3

2013-02-17 @ 23:15:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0